Bredbandsuppropets första debattartikel har nu publicerats hos Dagens Nyheter:
https://www.dn.se/debatt/regeringen-splittrar-stad-och-land-med-bredbandspolitiken/
Klicka på länken ovan eller läs debattartikeln i sin helhet här nedan.
Regeringens bredbandspolitik splittrar stad och land
I Sverige är 8 av 10 hushåll anslutna till fibernät. Trots det saknar närmare hälften av landsbygdsborna anslutning. Regeringens tysta bredbandspolitik splittrar stad och landsbygd på ett oroväckande sätt.
Situationen ser inte ut att förbättras framöver. Statistik som nyligen presenterades av ansvarig myndighet, Post- och telestyrelsen, visar att takten i bredbandsutbyggnaden fortsätter att bromsa. Under förra året flaggade därför myndigheten för att det nationella bredbandsmålet, som lovar snabbt bredband till alla senast 2025, är i farozonen.
Dessutom ser de statliga stöden till bredbandsutbyggnaden ut att minska under de kommande åren vilket skapar ytterligare orosmoln. Till skillnad från de miljardstöd som tidigare delats ut till bredbandsutbyggnad på landsbygden ser det nu ut att bli en bråkdel.
Vi som undertecknar den här debattartikeln representerar invånare, företagare och bredbandsaktörer. Våra medlemmar är beroende av att hela Sverige ges möjlighet till en snabb bredbandsuppkoppling. Detta har blivit extra tydligt under de senaste månaderna där rådande pandemi snabbt tvingat offentlig sektor, företag och allmänhet att ställa om sig till en ny vardag. Vi har dragit nya lärdomar och blivit bättre än någonsin på att nyttja digitaliseringens möjligheter. Men för många har lärdomen i stället handlat om hur påtagligt det digitala utanförskapet är för alla som saknar en tillräcklig bredbandsuppkoppling.
Frågan brådskar och vi upplever en oroväckande tystnad i bredbandsfrågan från regeringens sida. Vi har därför startat bredbandsuppropet i syfte att skapa ökad förståelse för behovet att fiberutbyggnaden också når landsbygden och sluter det digitala gapet mellan stad och land.
Att tro att landsbygdens behov av att nyttja digitaliseringens möjligheter skiljer sig åt från stadens är fel. Digitaliseringen kan istället hjälpa till att kompensera för långa avstånd och avlägsna marknader. För de gröna näringarna skapas möjligheter till nya affärsmodeller samt effektivare och mer precis produktion, såsom uppkopplade lantbruk och bättre logistik i skogsbruket. För företagen betyder digitalisering och automatisering stora möjligheter att nå bättre lönsamhet och ökad produktion med en lägre miljöpåverkan. Infrastrukturen är en grundbult i möjligheten att stärka svenska lantbrukare och landsbygdens företagarvillkor.
Även företag från andra näringar som är etablerade utanför tätorterna drabbas av att fiberinfrastrukturen inte är utbyggd i hela landet. En förutsättning för den 5G-utbyggnad, som just nu befinner sig i startgroparna, är ett väl utbyggt fibernät – även på landsbygden. Med andra ord innebär avsaknaden av fiber att nästa generations mobillösningar, som väntas medföra en mängd möjligheter för framförallt näringslivet, inte blir tillgänglig för företag utanför tätorterna alternativt att de får avsevärt sämre prestanda.
Även civilsamhället påverkas negativt av avsaknaden av fiberbredband. I takt med att en bredbandsuppkoppling blir en nödvändighet både för att studera eller arbeta så riskerar områden som inte är anslutna att få allt svårare att behålla och locka till sig nya invånare. När stora delar av den offentliga sektorn digitaliseras och allt från hemtjänst till myndighetskontakter kräver uppkoppling för att kunna ta del av de senaste tjänsterna så blir klyftan mellan stad och land allt tydligare.
Om regeringen står fast vid sitt bredbandsmål krävs skyndsamma beslut. Därför efterfrågar vi:
Ytterligare stödmedel
1 Det är kostsamt att bygga ut fibernät på landsbygden. Dock vet vi att det finns stora samhällsvinster att göra på att koppla upp både företag och hushåll utanför tätorterna. Post- och telestyrelsen bedömer i sin rapport ”Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi” att det behövs cirka 22 miljarder kronor i ytterligare stödmedel. Utan dessa riskerar stora delar av landsbygden att inte kunna nyttja digitaliseringens möjligheter.
Rättvist regelverk vid utdelning av stödmedel
2 Alla marknadsaktörer måste ges möjligt att på lika villkor ta del av de stödmedel som delas ut från den offentliga sektorn. Det innebär att både mindre lokala aktörer, som exempelvis byanät eller stadsnät, ska kunna söka stödmedel på samma villkor som nationella aktörer. Det innebär att det ska vara möjligt att söka stöd för mindre geografiska områden men även att redovisningsprocesserna ska vara enkla och förutsägbara.
Enklare tillståndsgivning
3 En utmaning med att bygga ut bredband är mängden tillstånd som krävs, exempelvis vid grävning nära vägar eller på kommunal mark. Dessa processer behöver fungera för att skapa förutsägbarhet hos den aktör som bygger bredband.
Likvärdig uppkoppling på landsbygd som i tätort
4 Röster har höjts för att ersätta fiberutbyggnaden på landsbygden med enklare alternativ som inte klarar framtidens krav på uppkoppling av hög kapacitet. Landsbygden har samma behov av tillgång till digital infrastruktur som övriga samhället. Även utbyggnaden av 5G kommer att påverkas av tillgången till fibernät vilket tydliggör behovet ytterligare. Att sänka kraven på den teknik som erbjuds landsbygden riskerar därför att skapa ett digitalt utanförskap för de företag och hushåll som lever och verkar på landsbygden.
Regelverk som möjliggör effektiv utbyggnad
5 Sveriges kommuner är, via sina stadsnät, sammantaget den största aktören på bredbandsmarknaden. Nuvarande regelverk gör att de inte får ansluta kunder utanför sina egna kommuner. Detta skapar en ineffektiv utbyggnad där hushåll och företag befinner sig nära ett fibernät men där lagstiftningen gör att de inte ges möjlighet att anslutas. Därför behöver dagens regelverk ändras så att landets stadsnät undantas från den så kallade lokaliseringsprincipen.
Vi vet att Sverige vill ligga i framkant jämfört med många andra länder. Men att hushåll och företag i städerna har en flora av högkvalitativa uppkopplingsalternativ är ingen tröst för den företagare eller invånare som befinner sig i ett område dit fiberutbyggnaden inte nått fram. Det övriga samhällets snabba omställning riskerar istället att förstärka det digitala utanförskapet ytterligare.
Sverige har råd att säkerställa likvärdig tillgång till bredband. Efterfrågan och behovet finns. Nu är det politikens vilja som avgör.
Terese Bengard, verksamhetsledare Hela Sverige ska leva
Palle Borgström, ordförande LRF
Mikael Ek, vd Svenska Stadsnätsföreningen
Günther Mårder, vd Företagarna
Thomas S. Nilsson, ledare Byanätsforum