Hoppa till innehåll →

Vi vill

[vc_row parallax=”content-moving” parallax_image=”1555″][vc_column][vc_empty_space height=”100″][vc_column_text el_class=”text-center section-mob-pad”]

VI VILL

[/vc_column_text][vc_empty_space height=”100″][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_empty_space height=”100″][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_text_separator title=”Vilka åtgärder vill vi se?” border_width=”2″][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_empty_space][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_column_text]

10 punkter om behovet av bredband på landsbygden och hur vi löser den fortsatta utbyggnaden

Varför behövs fiberbredband på landsbygden?

1. Gröna näringarna
De gröna näringarna står inför en stor digitaliseringsomställning. Tack vare uppkopplade sensorer och maskiner väntas både lönsamheten, djurvälfärden och miljön påverkas positivt. För att kunna nyttja de digitala lösningar som nu lanseras behövs en framtidssäker uppkoppling samt tillgång till mobiltäckning med hög överföringskapacitet. Idag har exempelvis endast 54 procent av lantbruksföretagen tillgång till fiber. Utan tillräcklig uppkoppling kommer vissa företag inte kunna delta i den digitaliseringsresa som nu påbörjats.

2. Offentlig sektor
Den offentliga sektorn står inför många utmaningar. Enligt organisationen Sveriges Kommuner och Regioner beror detta på att Sverige får allt fler yngre och äldre de kommande 15 åren, medan personer i arbetsför ålder inte ökar i samma takt. Skillnaderna i demografins utveckling är stora i landet – i flera län minskar till och med antalet invånare i yrkesför ålder. Med hjälp av digitala tjänster och verktyg kommer allt ifrån tillståndshantering till viss vård att kunna lösas digitalt. Men om hela landet inte har tillgång till en uppkoppling som klarar de krav som framtidens digitala samhällstjänster kommer att ställa ges alla invånare inte tillgång till de digitala lösningar som väntas förbättra vården. Varken kommuner eller regioner kan ställa om sina verksamheter fullt ut när en del av befolkningen inte kan nås på digital väg.

3. Kulturutbud och civilsamhälle
Vi tillgodogör oss kultur, medier och samhällsinformation på digital väg i allt större utsträckning. Tryckta medier ersätts med digitala upplagor och vi letar information på myndigheters, och kommunernas webbplatser i stället för en direktkontakt. Detta har förstärkts av att allt fler lokalkontor har lagts ned, främst i landets mindre kommuner. Utan tillgång till en anslutning med tillräckligt hög kapacitet för att klara både dagens och framtidens krav kommer delar av Sveriges invånare inte kunna ta del av varken samhällsinformation, kulturutbud eller medier i samma utsträckning som andra invånare.

4. Företagande på landsbygden
Fyra av fem jobb skapas i små företag i hela landet även utanför tätorterna. Det kan handla om mindre fåmansbolag till större industrier. Bristande tillgång till bredband hotar glesbygdsföretag och tillväxt. Dessa verksamheter är viktiga arbetsplatser och kan därför vara en förutsättning för en levande landsbygd där det är möjligt att både leva och arbeta. Utan tillgång till bredband med tillräckligt hög kapacitet riskerar företag utanför tätorterna att inte kunna nyttja vare sig dagens eller framtidens digitala tjänster vilket riskerar att göra det till en konkurrensnackdel att bedriva sin verksamhet på landsbygden. I förlängningen kan det innebära både färre företagare med färre arbetstillfällen som följd.

5. Fiber en förutsättning för god mobiltäckning och framtidens 5G
Både dagens mobilmaster och framtidens 5G-antenner kräver fiber för att kunna leverera mobiltäckning med hög kapacitet. Utan en fiberanslutning sänks mobilmasternas kapacitet drastiskt och framtidens 5G-utbyggnad riskerar att inte nå områden dit fiberutbyggnaden inte nått. Det gör att varken privatpersoner, företag eller den offentliga sektorn kommer att kunna dra nytta av den utveckling som väntas bli tillgänglig för hushåll och företag i landets tätorter.

Så löser vi utbyggnaden

1. Ytterligare stödmedel
Det är kostsamt att bygga ut fibernät på landsbygden. Dock vet vi att det finns stora samhällsvinster att göra på att koppla upp både företag och hushåll utanför tätorterna. Post- och telestyrelsen bedömer i sin rapport ”Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi” att det behövs cirka 22 miljarder kronor i ytterligare stödmedel. Utan dessa riskerar stora delar av landsbygden att inte kunna nyttja digitaliseringens möjligheter.

2. Rättvist regelverk vid utdelning av stödmedel
Alla marknadsaktörer måste ges möjligt att på lika villkor ta del av de stödmedel som delas ut från den offentliga sektorn. Det innebär att både mindre lokala aktörer, som exempelvis byanät eller stadsnät, ska kunna söka stödmedel på samma villkor som nationella aktörer. Det innebär att det ska vara möjligt att söka stöd för mindre geografiska områden men även att redovisningsprocesserna ska vara enkla och förutsägbara.

3. Enklare tillståndsgivning
En utmaning med att bygga ut bredband är mängden tillstånd som krävs, exempelvis vid grävning nära vägar eller på kommunal mark. Dessa processer behöver fungera för att skapa förutsägbarhet hos den aktör som bygger bredband.

4. Likvärdig uppkoppling på landsbygd som i tätort
Röster har höjts för att ersätta fiberutbyggnaden på landsbygden med enklare alternativ som inte klarar framtidens krav på uppkoppling av hög kapacitet. Landsbygden har samma behov av tillgång till digital infrastruktur som övriga samhället. Även utbyggnaden av 5G kommer att påverkas av tillgången till fibernät vilket tydliggör behovet ytterligare. Att sänka kraven på den teknik som erbjuds landsbygden riskerar därför att skapa ett digitalt utanförskap för de företag och hushåll som lever och verkar på landsbygden.

5. Regelverk som möjliggör effektiv utbyggnad
Sveriges kommuner är, via sina stadsnät, sammantaget den största aktören på bredbandsmarknaden. Nuvarande regelverk gör att de inte får ansluta kunder utanför sina egna kommuner. Detta skapar en ineffektiv utbyggnad där hushåll och företag befinner sig nära ett fibernät men där lagstiftningen gör att de inte ges möjlighet att anslutas. Därför behöver dagens regelverk ändras så att landets stadsnät undantas från den så kallade lokaliseringsprincipen.[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_empty_space][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_single_image image=”1567″ img_size=”large” alignment=”center” style=”vc_box_rounded”][/vc_column][/vc_row]